Vilken skärmklassning passar mig?

Råd kring att välja skärm inom EN-klassificeringen

Denna GYPA-AILES Marboré från 1987 motsvarade dagens EN C-klass. Den hade en toppfart på 38 km/h, ett glidtal på 3,5 och flög enligt utsago som en sopsäck. Men det har hänt mycket sedan dess och dagens skärmar är både betydligt säkrare, snabbare och har samtidigt uppemot 11:1 i glidtal.

Klassning av flygskärmar

Nedanstående text är fritt översatt från Skywings - BHPA’s tidning och hemsida, dvs brittiska häng- och skärmflygförbundet (British Hang- and Paragliding Association.)

EN926-standarden för flygskärmar fastställdes av en liten grupp experter från flera europeiska länder – ”Working Group 6”. Denna arbetsgrupps mål var att skapa en certifiering med fyra klasser där den mest svårflugna klassen (D) skulle vara ”säkrare” än tidigare certifieringsstandarders översta nivå, och med den mest lättflugna klassen (A) ”säkrare” än någon skärm som då var i produktion.

För att underlätta arbetsgruppens arbete (som tog nära 10 år) fastställdes tidigt en enkel beskrivning av dessa fyra klasser. Denna beskrivning gjordes enkel för att fungera för gruppen där inte alla hade engelska som första språk.

Fyra olika klasser

EN926 certifierar flygskärmar i fyra klasser A-D. Dessa definieras i termer av flygegenskaper och vilken skicklighet som krävs av piloten för att flyga skärmen säkert. Tanken är att piloten läser beskrivningen och avgör vilken beskrivning som bäst matchar dennes erfarenhet.

Så steg ett är att avgöra om du är en A,B,C eller D – pilot. Steg två är att köpa en skärm i den klassen. Men du behöver verkligen förstå innebörden av beskrivningarna för att veta vilken skärmklass som passar för dig.

Flygenskaper

Denna oskyldiga rubrik används för att beskriva skärmens tendens att kollapsa dvs förlora flygförmågan och vilken erfarenhet som krävs hos piloten för att få den att börja flyga igen.

Så om du läser beskrivningen för C-klassade skärmar, så säger den att du kan förvänta dig dynamiska reaktioner i turbulens. En dynamisk reaktion i turbulens kan till exempel vara den skumpiga luften vid kanten av en termikblåsa där du får ett stort inslag och skärmen plötsligt dyker ner under horisonten framför dig. Om du då är lågt på en blåsig bergssida kanske du inte har tid eller höjd att hinna reda ut situationen. Beskrivningen säger ”att återfå normalt flygläge kan kräva exakta åtgärder från piloten.” Med det menas att en felaktig manöver kan förvärra situationen ytterligare och orsaka en kaskad av nya problem.

Pilotskicklighet

Så vilken sorts pilot är skärmen som beskrivs ovan till för? ”För piloter som kan manövrera skärmar ut ur oönskade flyglägen, som flyger ”aktivt” och regelbundet, samt förstår vad det innebär att flyga en skärm med sämre passiv säkerhet.”. Det innebär att piloten har praktiska kunskaper och snabbt kan manövrera sin skärm ut ur ett oönskat flygläge. Att flyga ”aktivt” innebär att alltid hålla skärmen ovanför sig med hjälp av bromsarna dvs bromsa skärmen när den vill dyka framåt och släppa upp bromsarna när skärmen är bakom piloten.

Att flyga regelbundet innebär inte att man flyger en gång i månaden eller hangar i laminär luft varje söndag. Det betyder att man flyger uppemot hundra timmar om året i normal termik och hanterar det utan större dramatik. Och ”förstår vad det innebär att flyga en skärm med sämre passiv säkerhet” betyder att du känner dig bekväm med det faktum att du kommer att uppleva stora kollapser och dynamiska rörelser hos skärmen – speciellt om du flyger med för små marginaler eller inte flyger aktivt – och att undvika olyckor (om det ens är möjlig) beror på hur snabbt du klarar av att göra en korrekt bedömning av situationen och därefter hinner att göra exakt rätt manöver i exakt rätt ögonblick.